the clock is still ticking, ticking like a bomb in my chest.

allvarligt vet inte vad jag ska ta mig till med mig själv.
allting känns så hopplöst, det känns som att jag skulle
kunna sitta hundra tusen år och bara allmänt gråta,
jag är less men allvarligt talat vet jag inte på vad,
helt enkelt är jag bara less på mig själv för stunden.
+ att jag just också blödit näsblod, brukar hända
när hjärnan bara snurrar med tankar..